Leverns funktion

Leverns funktion

påverkar hur väl kon klarar sig igenom de viktigaste veckorna

Under övergångsperioden genomgår kons hormonfunktion och ämnesomsättning stora förändringar. Energiomsättningen måste gå rejält upp i varv när kon ställer om från dräktighet till mjölkproduktion. Efter kalvning ska foderintaget öka så snabbt som möjligt för att fylla det ökade energibehovet. Det kräver en störningsfri  vom, men också levern måste fungera optimalt. Annars får inte kon tillräckligt med energi i början av laktationsperioden.

I början av laktationsperioden är kon oundvikligen i  negativ energibalans.  Om inte foderintaget snabbt går upp, kan  det resultera i att kon insjuknar i någon av de produktionssjukdomar  som lurar på den nykalvade kon.  Ketos är en vanlig sådan, ofta subklinisk.  Om man försöker öka energiintaget genom att öka andelen kraftfoder finns det risk för vomförsurning.   Det finns sedan länge fungerande lösningar på dessa problem.  Med  propylenglykol kan man öka energitillförseln,    medan levande jäst bromsar pH-sänkningen i vommen och upprätthåller både vomjäsning och god fibersmältning.  Någon större uppmärksamhet har inte ägnats åt att förbättra den för energiomsättningen så viktiga leverns funktion,  eftersom det inte har funnits några effektiva medel att ta till.

Levern är det viktigaste inre organet för matsmältning och metabolism

Levern är ett viktigt inre organ för matsmältning och ämnesomsättning.  Levern fungerar för tillverkning, lagring och nedbrytning av många ämnen.  Levern spelar en nyckelroll i kons energi- produktion,  särskilt under övergångsperioden och i början av laktationsperioden.  Genom glukoneogenes  omvandlar levern propionsyra som bildas i vommen till glukos, som transporteras i blodet som energi till vävnaderna.  Under negativ energibalans, när kon mjölkar på hullet,   dvs på energi lagrad i fettvävnaden, är levern det organ som bearbetar fettsyrorna som frigörs från vävnadsfettet.

Blodets fria, icke-förestrade fettsyror  från fettvävnaden benämns  med den engelska förkortningen NEFA  (Non-Esterified Free Fatty Acids). Vissa av dessa fettsyror kan kroppen direkt använda som energi, men resten måste genomgå något slag av behandling i levern.  Genom att oxidera de fria fettsyrorna producerar levercellernas mitokondrier ATP,  som utgör cellernas energivaluta.  Partiell oxidation resulterar i olika ketoner,  såsom beta-hydroxibutyrat (BHB).  NEFA- och BHB-nivåerna i kons blod  används som mätare  för att konstatera  subklinisk ketos.

Fettlever vid kalvning är ett problem

Problemet för levern blir  de NEFA som den inte hinner  oxidera,  ens  delvis.  Överskottet  av NEFA eller  fria icke-förestrade fettsyror förestras tillbaka till fetter i form av triglycerider.  För att transportera dem från levern till blodomloppet behövs specialiserade proteiner som kallas lipoproteiner.  Produktionen  av  lipoproteiner är begränsad hos nötkreatur, så om det finns rikligt med ”nefor”  räcker transportkapaciteten inte till, utan fett börjar lagras i levern.

Fettlever kan uppstå före kalvningen, eftersom fettmobilisering från vävnader börjar så tidigt som 2-3 veckor innan kalven föds.   Fettansamlingen skadar  leverns vävnader och försämrar dess funktion.

B-vitaminernas tillräcklighet  har börjat ifrågasättas

Vid  förebyggande och behandling av fettlever framhålls  betydelsen av B-vitaminer och kolin.  B-vitaminer,  dit också kolin i allmänhet räknas, ingår i många ämnesomsättningsprocesser genom vilka kroppen bearbetar proteiner, kolhydrater och fetter.

B-vitaminer behövs för proteinsyntesen. De behövs för glukoneogenesen i levern, där blodsockret glukos bildas, och de behövs också för fettmetabolismen. De fungerar som aktivatorer som håller reaktionerna igång.  Varje B-vitamin har sin egen funktion, som inte kan ersättas med ett annat B-vitamin.

Med hjälp av mikrober producerar en välfungerande vom  B-vitaminer för värddjuret, men med stigande mjölkproduktion och större andel kraftfoder i foderstaten, har man börjat  ifrågasätta om denna mikrobiella syntes räcker till.  Otillräckligt intag av B-vitaminer har redan dragit ner  på ämnesomsättningens  effektivitet innan  synliga bristsymtom konstaterats.

Det finns flera utfodringsmässiga stödåtgärder för  effektivare ämnesomsättning

Det är under övergångsperioden som  kons ämnesomsättning är mest pressad:  foderintaget är som lägst, hormonaktiviteten  i turbulens, motståndskraften  som svagast och risken för att utveckla antingen infektionssjukdomar eller ämnesomsättningsstörningar som högst. Samtidigt ökar energibehovet kraftigt när mjölkproduktionen sätter i gång.

Olika strategier har testats och utvecklats för att stödja kon.  Energitillskott ,såsom propylenglykol, och levande jäst, som förbättrar vomfunktionen och upprätthåller foderintaget,  liksom olika vombuffrande ämnen är alla allmänt i bruk.   Bland  de stödmetoder som testats finns  även B-vitamintillskott .

Studier har visat att  övergångskor  har nytta av tillskott av riboflavin, folsyra, vitamin B12 och kolin.  Dessa vitaminer har alla sina egna specifika funktioner,  men uppenbarligen också en ömsesidigt förstärkande samverkan.

Vomskyddad B- vitaminblandning har gett lovande resultat

Funktionerna och betydelsen av B-vitaminer är väl kända, men de resultat man erhållit  med tillsats av B-vitamin har varit varierande på grund av  att vitaminerna  bryts ner  i vommen. Därför har en metod utvecklats för att skydda en B-vitaminblandning  från nedbrytning  i vommen. Detta har i utfodringsförsök varit effektivt  just  på övergångsproblemen: energibalans, ämnesomsättning och immunförsvar.

Utfodringsförsök i Kanada visade att en vomskyddad vitaminblandning  gav  bättre resultat än enbart skyddat kolin.  När vitaminblandningen gavs, åt korna mer torrsubstans före kalvningen, hade en lägre halt ketoner i blodet efter kalvningen och hade bättre fertilitet. I B-vitamingruppen var procentandelen dräktiga kor  100 dagar efter kalvning  dubbelt så hög som i den kolinbehandlade  gruppen.

Även i gårdsförsök gav en vomskyddad  blandning av B- vitaminer ett bättre resultat än endast vomskyddat kolin.  I gruppen kor som fick B-vitaminblandningen förekom mindre subliklinisk ketos och gruppen hade bättre produktions- och dräktighetsresultat.

Under övergångsperioden behöver kon bästa möjliga vård

I en artikel från 1919 om utfodring av mjölkkor står att läsa att "ingen mjölkbonde eller uppfödare kan förvänta sig att besättningen ska vara frisk och högavkastande om man försummar bästa möjliga skötsel, foder och vård kring kalvningen."

Bra management är lika viktigt i dag som för mer än hundra år sedan, eftersom det är den bästa garantin för en lyckad övergångperiod.  De viktigaste riskfaktorerna för störningar i energiämnesomsättningen  och fettlever  är  feta sinkor,  kraftig viktminskning hos korna  och lågt foderintag.

Man bör ta till alla medel för att förkorta och lindra den negativa energibalansen. Kornas foderintag  måste uppmuntras, för  redan 24 timmars fasta  leder  till att fett börjar samlas levern.  Eftersom fett  avlägsnas från levern mycket långsamt tar det veckor att få levern i  full funktion efter det att kon nått positiv energibalans.

Management gäller även kons närmiljö.  Den måste vara i ordning, eftersom alla stressfaktorer som kor utsätts för  påverkar genom nervsystemet regleringen av lipolys, dvs nedbrytningen av vävnadsfetter.  Tillräckliga utrymmen under sinperioden och goda kalvningsförhållanden är viktiga.  Båspallarna  och foderbordet måste vara korrekt dimensionerade och ladugårdens ventilation och temperatur måste  vara rätt inställda.  En bra och lugn hantering av korna  är en självklarhet.

När grunderna är i ordning kan man genom utfodring ytterligare stödja kon under  övergångsperiodens  tre veckor före och efter kalvning.  Skyddade B-vitaminer är ett nytt fungerande  komplement till utbudet av hjälpmedel.

 

B- VITAMINER  HAR MÅNGA VIKTIGA FUNKTIONER

Effektiv leverfunktion är en förutsättning för effektiv energiomsättning.  B-vitaminer är viktiga näringsämnen som är involverade i de metaboliska processerna i levern. Kor behöver dem för att hållas friska under den kritiska övergångsperioden och för att förverkliga sin produktionspotential.

Varje B-vitamin har sina specifika funktioner, men de kompletterar varandra och samverkar.  Enligt nyligen genomförda studier har kor mest nytta av tillsats av B-vitaminer blandat i foder under övergångsperioden.

• Kolin har visat sig sänka leverfettet och minska förekomsten av fettlever.

• Det har påvisats att folinsyrahalten i blod hos mjölkkor minskar med upp till 40% under övergångsperioden. Folinsyra (folat, B9), såväl som kolin, behövs som givare av metylgrupper i lipidmetabolismen i levern.

• Vitamin B12 är involverad i två viktiga metaboliska händelser: omvandlingen av propionsyra till glukos vid glukoneogenesen i levern  och i överföring av metylgrupper som krävs i olika synteser. Tillsammans har folinsyra och vitamin B12 rapporterats öka ämnesomsättningen och öka produktionen av mjölk och mjölkprotein i början av  laktationsperioden.

Riboflavin (B2) är ingår i flera enzymer som en kofaktor. Med en kofaktor avses ett ämne som krävs tillsammans med ett annat för att fungera. B2 är involverad i fler reaktioner än något annat vitamin. Riboflavin behövs för oxidationsreduktionsreaktioner,  till exempel vid energiproduktion. Dessutom spelar det en viktig roll för att aktivera celler som ingår i immunförsvaret.

Läs mera

JSS Enholms Lantbruk och Feedex har samarbetat under flera år och från fodertillverkarens sida är det en utmaning.

JSS Enholms Lantbruk är fjärde generationens familjejordbruk i Pedersöre kommun. Till familjen hör Alf och Gun Enholm och sönerna Viktor och Rasmus...

MERA MJÖLK - MINDRE SVINN

Effektivare vom

Optimal vomfunktion möjliggör maximalt torrsubstansintag och fodereffektivitet.  Att upprätthålla rätt vommiljö säkerställer vommens förmåga att frigöra näringsämnen från fodret. Eftersom foderkostnaderna i...

Visste du att...?

... vi på Feedex använder foderteknologier med vetenskapligt bevisad effekt.